Varm i ull till liten och stor.

På stof2000 hemsida hittade jag detta härliga gratismönster. Lättare än så kan det väl knappast bli. En reklangel med två hål till ärmar klipps ut - ingen sömnad alls, och voila!
Ullen och Kajsas stykmärke kommer från stoff och stil.

Kajsa fick en härlig limegrön väst, med en liten hund i kontrastfärgen orange. Lägg märke till vad snyggt det är med lila till... Jag måste bara hitta en annan lösning till stängning till västen. Tanken om en säkerhetsnål på en knapp 2-åring tilltalar mig inte...

Och till mig... Härligt mörklila, och pyntad med några gamla stryknitar som jag har haft liggandes i åratal. Jag har en svart gammal Pilgrim-brosch med ett hängande kors på, som blev jättesnygg till. Och med svart tröja och kjol till var det en perfekt outfit till svärmors födelsedagskalas i lördags. Många trevliga kommentarer om västen fick jag - det är alltid roligt.

Mys och pys i juletid.

De här två tygerna hittade jag på Stof2000 i Köpenhamn förra veckan. De bara skrev åt mig att de ville med hem. Myskläder kan man inte få för många av, speciellt inte på vintern, då jag mycket hellre sätter på mina barn mjuka sköna byxor under overallen. Jeansen får vänta till våren. Detta set har jag sytt så det är ganska rejält att växa i för dottern. Byxmönstret är mitt gamla vanliga omritade favvo-mönster, bara med mudd i midjan och resår i benslut. Tröjan med den läckra huvan kommer från boken 'Blødt børnetøj' från förlaget Klematis. (Kanonbra bok by the way.) Gula namnlappar med röd text passade perfekt till det rosa-röda.

Till sonen blev det byxor i liknande modell, fast med mudd både uppe och nere. Och till en storlek 116 räckte en meter tyg inte till både byxa och tröja hur jag än bar mig åt, men då jag kikade igenom de gamla Ottobre-tidningarna hittade jag denna mysiga slipover, som blev perfekt till. Röda namnband med vit text som pricken på i-et.

Livebilder kommer efter jul :-)

En byx-present.

De här byxorna har varit mitt dåliga samvete sedan i somras. En bekant kom med två stora säckar med gamla tyger, och som 'betalning' skulle jag sy något till hennes son av en bit blå velour som hon hade kvar sedan hon själv var barn. Det är så pinsamt att jag har tagit så lång tid på mig, men när jag väl kom igång så gick det ju snabbt att få ihop denna byxdress. Jag har gjort den extra rymlig i midjan, och muddarna blev storlek xxxl i längden, för bästa passform i längsta möjliga tid. Jag hoppas de passar.

Mer landskap...

En enkel modell klänning måste dotter ha i det härliga tyget. Det vävda denna gången. Knappar och knapphål fattas dock på bilden. Kanske blir det årets julklänning det här?!

Emma och Ruben

Med inspiration från Build-a-bear hade jag en tanke i somras att jag själv skulle sy nallar till barnen som de skulle få 1/12, och så ett nytt plagg för varje dag i paketkalender. Men det satte min sysvacka stopp för. Jag hann dock med nöd och näppe klart med nallarna. Isbjörnen Emma till min dotter, och brunbjörnen Ruben till sonen. Inga kläder hann det bli. Dock köpte jag två originala tröjor, mest för att få bekräftat att det faktiskt var samma storlek som de 'riktiga' nalalrna. Så lite tillbehör som är svårt att göra själv kan man ju investera i från butiken. Och så får det bli lite kläder i januari istället...

.

Men vilket j---a pilljobb det har varit att sy nallarna. För det första var det hur många små delar som helst, och för det andra så är det sista gången jag klipper och syr i sådant ett tyg. Fy tusan vad det fällde. Om tid är pengar så är iallafall mina nallar minst lika dyra som de originala, men å andra sidan är det ju himla roligt att ha gjort dem själv och få dem precis som man vill ha dem. Emmas huvud tex är sytt lite snett på, så att hon tittar åt sidan, eftersom min dotter hela tiden bär henne i famnen på ett sätt så att hon tittar upp på henne.

.

Mönster och material kommer från Stoff och stil.

Jag trivs bäst i öppna landskap!

Jag har äntligen fått igång produktiviteten här hemma. Tänka sig att inte ens det härliga landskapstyget från Jofotex kunde få mig att komma igång igen i höstas, men efter att ha tittat på det fantastiska tyget varje dag i flera månader kände jag till sist att nu var det dags, och då gick det faktiskt av bara farten.

Först ut blev en riktig retrobyxa i stil med Theas härliga skapelser. Jag har inte provat dem på dottern ännu, eftersom det ska bli en julklapp, men livebilder kommer förhoppningsvis efter jul.

Jag måste bara visa vilka olyckor som kan hända när man sitter för sent på kvällen och syr... Jag skulle bara sy ihop grensömmen innan jag skulle lägga mig, och upptäckte inte förrän nästa dag att de såg ut så här:

Min man frågade om jag hade nallat på julglöggen innan jag började sy, men det är enbart resultatet av en mycket trött kvinna. Det visade sig att innerbensömmen var för kort på ena byxbenet, eftersom jag ville ha dem ganska raka var det lite otydligt var grensömmen skulle gå till... Så det kan gå!